Det dagliga brödet

Plastbrödet eller det butiksbakade brödet är inte värt namnet, men det köps och äts för att det i kronor och ören är billigare än att köpa bröd som är värt namnet. Dessutom sparas några minuter i tid. Vad gör vi med dessa minuter? Jag minns när jag för sisådär femton år sedan kom att prata bröd med min dåvarande chef. Han – före detta bankdirektör – berättade att han bakade sitt eget bröd på mjöl från Saltå Kvarn. Han kunde inte tänka sig att köpa bröd på giftigt mjöl; det är otjänlig människoföda, menade han. Jag såg honom på ett annat sätt efter det samtalet. Han nämnde ingenting om brödets smak, men jag vet att också det fick honom att ta av slipsen och ställa sig vid bakbordet. Nästa gång du köper plastbröd, ta på dig glasögonen och läs det finstilta. Och resten, det som inte står. Vill du utsätta dig själv och din familj för detta? Och hur smakar det? Kan det ätas som det är? Blir det billiga brödet verkligen i kronor och ören billigare om man måste hyvla lager med ost på det för att kunna äta det? Har du smakat på ett riktigt bröd?

Jag bakar inte själv (kommer liksom inte till skott), så nu -
På landet i Roslagen. I Åkersberga har det pluppat upp en lokal bagare – Brothaus Moberg. Gott bröd som är bakat utan tillsatser och som de säger på mjöl från Saltå Kvarn.
I Stockholm handlar jag med fördel på Riddar- eller Rivalbageriet. EKO-mjöl. Äkta hantverk. Jättegott.