Den svenska djurhållningen är föremål för debatt - den svenska köttindustrin har strategiskt, sedan länge, marknadsfört svenskt kött. För att vi konsumenter ska konsumera svenskt kött. När jag såg Djurrättsalliansens filmsnuttar rann tårarna. Jag är inte förvånad:
- Vi har kanske världens bästa djurskyddslag, men tillsynen är obefintlig och påföljden är löjligt ringa. Om jag har förstår det rätt är tillsynen dessutom föranmäld, ja du kan räkna ut själv vad det innebär
- Köttindustrin är en industri som, generellt sett, vill maximera vinsten
- De stora handlarna, t.ex. ICA, Coop och Hemköp vill maximera vinsten
- Konsumenter ser till prislappen
- Märkningen av kött är bristfällig; alla har inte möjlighet att handla direkt från bonden
- KRAV-märkt kött (och andra livsmedel) borde självklart i alla fall vara standard
Jag minns i somras när vi var iväg till "vår" KRAV-bonde för att beställa (helt) lamm. På gårdsplanen möts man av fria höns. Lammen säljs bara om senhösten, de får gå och beta och - under sommaren och en bit in på hösten - hålla landskapet öppet och främja art- och örtrikedomen. Grisarna bökar runt på en åker; det är en fröjd att se! Alldeles dammiga och med "gyttja" en bit upp. Och när de har kultingar, man blir lätt stående och tittar, med ett leende på läppen. En farlig fart, när de får för sig att "springa".
Vi har förmånen att köpa direkt från gård. Och det blir absolut inte dyrare; det blir billigare om man tar hand om "långkokdelarna" (som många gånger är de godaste, det som krävs är framförhållning).
Men - tänker du, jag bor i Stockholms innerstad, har ingen bil, hur ska jag kunna handla direkt från gård, typ mitt ute i skogen fem mil norr om Stockholm. Ja, det är ju det. Det lever handlarna och köttindustrin gott på.
Andra bloggar
Andra bloggar
Andra bloggar
